Så ni tror att Bibeln blev som den skulle men inte det andra?

Om mina reflektioner över kyrkan och den kristna tron vore en hatt så skulle den ha ett ganska tjockt dammlager där den ligger på hyllan. Men eftersom att jag bloggar igen, ett par teologiskt bevandrade personer läser min blogg och mina kristna vänner ibland ställer intressanta frågor så tänkte jag skriva lite om en sak nu.

Jag pratade med en kompis vid köksbordet för ett tag sedan. Hon har ändrat uppfattning i en kontroversiell kristen fråga och tänker att hennes uppfattning är biblisk, till skillnad från kyrkans uppfattning. Hon menar att kyrkan i vissa frågor har landat i en position som handlar mer om att värna om den egna organisationen framför att följa Bibeln. ”Men visst gjorde kyrkan en del utombibliska grejor redan där i början?”, frågade hon mig eftersom att jag har läst kyrkohistoria. Ordet utombiblisk syftar på sådant som varken är påbjudet eller förbjudet i Bibeln. Säkert visste hon att svaret är ja, men hon ville kanske att jag skulle brodera ut det lite mer.

Visst har kyrkan i alla tider utvecklat traditioner som går utanför det som står i Bibeln. Men den katolska kyrkan fanns före den samling av textmaterial som vi kallar för Bibeln. De som skrev textmaterialet däri, berättelserna och breven, hade ingen gemensam förståelse av att de författade helig skrift. Kanoniseringsprocessen, alltså processen som gick ut på att välja ut vilka berättelser och brev som kyrkan skulle betrakta som autentiska och vilka som inte skulle det, bedrevs av människor i kyrkan. Den tog 300 år. Tror någon att processen var enkel och att svaren var självklara? Det är rätt logiskt att den katolska kyrkan därmed inte sätter skriften som en auktoritet över sig själv. I kyrkans minne finns en medvetenhet om att Bibeln är en mänsklig produkt från författandet av bokstäverna, till kopieringen och till urvalet.

Kyrkan, kanske framför allt den katolska kyrkan, har gjort många tabbar. Men Bibeln blev helt rätt i alla fall. Det är vad många kristna tror. De tror att Gud vägledde processen med att ta fram Bibeln. Då är det rätt intressant att ställa frågan om när Gud slutade förmå att vägleda kyrkan och varför. Min vän hade inget svar på den frågan.

Annonser

6 thoughts on “Så ni tror att Bibeln blev som den skulle men inte det andra?

  1. Det aktualiserar ju verkligen frågan om skriften och traditionen. Gränsen däremellan är verkligen inte så skarp som många slarvigt (eller naivt?) antar. Den rimliga slutsatsen i mina ögon är att Guds ande väglett både bibelns tillkomst (och kanonisering) OCH kyrkan genom tiderna, men egentligen aldrig fullkomligt. Vi har hela tiden den svåra uppgiften att tolka och förhålla oss till vår samtid. Sen har bibeln en särställning, förstås, inte minst genom att den är just nedtecknad, och därför mer påtaglig än andra delar av traditionen. Det finns somligt vi måste ta avstånd från även i bibeln (”nej, paulus hade faktiskt fel här”), men vi gör det inte lättvindigt.

    • Det låter vettigt, tycker jag. Men en lite provocerande fråga: Vågar du säga ”nej, jag tror inte att Jesus sa det här” om du skulle finna skäl för det?

      • Intressant fråga! Nej, jag skulle inte tvärsäkert säga att Jesus inte sa en viss grej, men två grejer: 1) man måste förstås vara medveten om att det är fyra litterära verk vi har att göra med, med fyra författare som driver olika poänger. Jag kan känna en större tveksamhet kring tex Johannes, eftersom han avviker så mycket från de andra tre. Vanligtvis säger författarna ungefär vad han sa, åtminstone i en anda av hur Jesus tänkte. Ibland mer exakt återgiven ibland mindre. Men jag har inte (och egentligen ingen annan heller) kunskapen att kunna avgöra och definitivt avfärda något. Där är ju paulus annorlunda på två sätt. Det är hans egna litterära verk (förutom ett par av dem som kan vara pseudepigrafer, men inte heller där ska vi vara för tvärsäkra), som alltså fångar precis vad han tänkte i den stunden. Dessutom: Paulus är inte Jesus. Självklart på ett sätt, men teologiskt betydelsefullt ändå.
        2) när det handlar om Jesus är utmaningen minst lika stor att förstå vad han egentligen sa. Tex bär ju många på vanföreställningen att Jesus kom för att människor skulle tro och därmed komma till himlen när de dör. Och undvika helvetet. Det är ju en sån grov förkrympning av honom och hans budskap att det inte är klokt, egentligen. Blir snarast gnostiskt dessutom. Bort från den kroppsliga världen osv. ”Evigt liv” ska exempelvis snarare översättas med ”livet i den nya tidsåldern” (dvs gudsriket).
        Dva jag tänker att jag har fullt upp med att förstå vad han sa och vad Evangelisterna vill dra för poänger genom hur de skildrar vad han sa (och gjorde!).

  2. Aha… Jag undrade i och för sig om du kan säga att du inte TROR att Jesus sa ditten eller datten även fast det står i Bibeln, eftersom att jag tolkade det tidigare svaret som att du inte ser Bibeln som en obestridlig auktoritet när det gäller sanningen. Tvärsäkert behöver det inte vara. Det går väl med den bibelsynen inte heller vara tvärsäker på att Jesus sa det som evangelierna påstår att han sa?

    Nåja, det är en stor fråga. Vi tänker olika, vilket inte är så förvånande. Helt okej, förstås :)

    • Hm. Tja, jag kan förhålla mig något tveksam, kan man väl säga. :) Läste nyss några tankar från Patrik Hagman (teolog i Åbo) om hur detta med den sk bokstarvstrogna läsningen ju är en modern (i alla fall efter Descartes) konstruktion. Innan dess är sanningen med stort s något som ligger bortom både skrift och tradition. Befriande, på sätt och vis.

Kommentera:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s