Måste man verkligen brinna för yrket?!

Jag har som bekant gjort ett uppehåll i teologistudierna på obestämd tid. Kanske jag går tillbaka, men just nu vet jag bara inte om jag vill. Yrkesplanerna börjar alltså vandra till nya jaktmarker och det är inte lätt att hitta något intressant byte. Just nu undrar jag om det finns något jobb där jag verkligen hör hemma! Nedan följer en lista av de yrken som jag överväger och medföljande reflektioner (jag kanske återkommer till listan framöver och redigerar allt eftersom):

  • Kyrkomedarbetare. Ja, det hade varit klockrent om det inte hade varit för olika saker inom kyrkan som jag just nu inte vet om jag står för.
  • Kundservice- och pedagogyrken. Kanske, jag gillar att lära ut saker. Nackdelen där är att jag är lite introvert och vill kunna dra mig undan tillräckligt ofta. Därför vet jag inte om jag pallar att ha någon aldrig sinande ström av främlingar som jag ska sälja in mig hos, eller elever att prata med hela dagarna. Förskollärare kanske, om jag inte behöver vara ett ständigt leende, busigt energiknippe.
  • Psykolog-, socionom- och vårdyrken. Jo, jag vill gärna fokusera på människor och hjälpa dem. Men jag är rädd att jag är för känslig för att ha ett jobb där man ska hålla på med folk som mår dåligt hela tiden, eller där man ska hålla på och bråka en massa, eller där man måste hålla på med en massa blod och sån’t.
  • Journalist-, fotografs- konstnärs- och andra talangbaserade yrken. Skulle säkert vara kul eftersom att jag kan vara kreativ när andan faller på. Men det inträffar inte så ofta och jag söker ekonomisk trygghet i arbetet, så därför vill jag helst inte bli frilansande av något.
  • Praktiska yrken. Det skulle kanske vara skönt att få jobba med händerna och inte huvudet. Men jag håller inte på med eller är intresserad av hantverk av något slag, inte heller typ trädgårdsarbete vad jag vet.
  • Fabriksjobb. Kanske. Jag vill ha ett jobb som gärna är intellektuellt stimulerande, men det är ändå en av de lägre prioriteringarna.
  • Juridikrelaterande yrken. Vet faktist inte hur det ser ut i vardagen för en jurist. Kanske?
  • Högavlönade yrken, skit i vilket. Självklart vill jag ha bra betalt, men det är verkligen inte det viktigaste heller.
  • Kontorsjobb. Om man blir civilingenjör kanske man kan få ett kontorsjobb, men jag är trots allt mer inriktad på människor än maskiner. Kanske för tråkigt och inrutat?

Seriöst! Är jag för kräsen? Bör jag kanske bara öva mig i något så att jag kanske blir mer intresserad av det? Kanske, men när jag läser forum och ser fraser som ”man måste verkligen brinna för yrket!” backar jag flera steg. NEJ, jag vet verkligen inte om jag kommer att ”brinna för” yrket! Jag vill bara kunna jobba någonstans där jag kan trivas i längden. Jag behöver inte göra karriär, enklast möjliga räcker. Det är i alla fall riktigt säkert att jag under hösten ska försöka prova på allt jag kommer åt, innan jag fortsätter plugga. Någon som känner igen sig i mina funderingar om olika yrken? Någon som har känt likadant men ändå har fixat det?

Annonser

5 thoughts on “Måste man verkligen brinna för yrket?!

  1. Ja du, det är inte lätt att veta vad man ska ”bli” när man blir stor. Men jag håller med om att man inte behöver brinna för yrket. Och det är ju däremot en stor fördel om man trivs med sitt jobb, för om man inte gör det någorlunda kan det ta knäcken på en. Hmm…sångpedagog då? Det tror jag du skulle passa bra som. Fast då var det väl det där med arbetstillfällen, tror inte det kryllar va? Jag tror du skulle passa inom många yrken, men det gäller ju som sagt att trivas… och hur vet man att man kommer göra det? Det blev långt det här, vi får prata mer om det här vid tillfälle! Kram

  2. Tack för din kommentar! :) Kul att du hittade dit! Och nu har jag ju hittat hit med, intressant blogg :)
    Och ja, wordpress är överlägset bästa bloggverktyget jag har testat!

  3. Jo sångpedagog har jag funderat på, men då var det ju det där med jobb ja… Får väl se! Kanske :) Rösten mognar ju och är som bäst runt 40 har jag hört, så än är det ju inte för sent ;)

    Kul att bloggen kan vara intressant! Det blir ju lite av varje som ni ser. Ha en bra dag i solen!

  4. Jag tror det är väldigt få förunnat att brinna för sitt yrke. Kanske tänds någon liten eld då och då, men i det stora hela får man nog vara nöjd om det blåser lite ljummet.

Kommentera:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s